Kraschlandning

Hur fasn kan humöret sjunka till botten på några timmar? Det är sjukt. Nu är Buttran framme igen, hallelulja. Och jag saknar min man, jag vill kramas nu.... precis nu. Hatar distansen & att man är så förbannat fattig. Men förhoppningsvis så kommer det förändras inom en snar framtid. Jag smider större planer än någonsin! Awesome.

Eh, ska fixa lite käk igen och glo vidare på säsong 1 av The Walking Dead. Heeejdå!
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback