Känner mig faktiskt ensam & övergiven - Även om jag inte är det. Har inte hört av mig till honom på 1 dygn nu.
Sålänge har det aldrig gått emellan sen vi började prata. Men han har såklart inte hört av sig han heller, tiden
räcker väll inte till längre. För det spelar väll ingen roll hur jag mår, sålänge alla andra mår bra.

Jag undrar liksom hur det går med hans avgifting, hans behandling & allt det där. Även fast jag kanske inte
borde. Allt för många gånger har jag varit den som får höra av sig, så ska det inte vara denna gång. Jag vill bara väl, och jag vill finnas där 24/7. Men om du glömmer bort mig så glömmer jag bort dig. :(

Haha fan känner mig som värsta gnällkärringen nu! Men det får ni stå ut med. Alla har vi både bra och dåliga
dagar. Just nu råkar jag ha mycket av dom dåliga, men hoppas det vänder snart.

Skulle vilja festa gärnet, supa skallen av mig! Så jag bara för en kväll kan ha kul & tänka på annat. Det funkade
ju i Skåne iallafall. Ge mig BÄRS, i stora mängder... Hepp dricka lite nutrilett & ta sig en cigg.