Sömntabletter, ja tack.

Jag åkte till min syster för att fira henne, vilket såklart inte var en bra idé. Pratade med Mattias, Pernillas pojkvän och då kom tårarna igen. Det går inte att hålla tillbaka dom. Ville inte sitta där och gråta när det kommer massa folk, vill liksom inte förstöra "stämmningen". Så jag fick skjuts hem.

Jag har ångest, har inte fått många timmars sömn, jag har hjärtklappning och det känns som en stor klump i bröstet. Min syster tvingade i mig lite mat, men det gjorde bara att jag mår illa igen. Jag köpte även cigg, kände att jag behövde det nu men dom glömde jag såklart kvar. Har typ inga pengar att köpa nya för heller. Önskar att jag hade sömntabletter så jag kunde få sova, samtidigt som jag inte vill. Jag saknar henne så!

Ikväll ska vi åka ut, ut för att tända ett ljus. v
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback