Det gör så jävla ont, jag vill bara att det ska vara vi igen. Hade väll önskat lite att du hade sagt att du skulle försöka ändra på dig & att du tycker om mig lika mycket som jag tycker om dig. Och att vi skulle fortsätta försöka. Även fast jag visste innerst inne att det inte skulle ske. Känner mig helt tom igen, hinner inte återhämta mig från det ena förens det andra händer. Och på ett sätt vill jag bara ta tåget till dig nu & hålla om dig. Men det skulle antagligen bara göra allt ännu svårare för mig. Önskar att det var lika lätt för mig som det är för dig.

Hungrig är jag också men känner mig alldeles för trött för att ta mig till affären nu, ligger i sängen under täcket och bara tänker. Skulle kunna döda för en kebabrulle från Fröslunda pizzeria, dom är både stora och goda. Äh, det med mat tar vi en annan gång. Ska försöka vila lite nu, & hoppas på att slippa alla tankar för en stund..