Vackert
Ett år av sorg & saknad
Ett år har gått sen du lämnade oss och jag minns allt som igår; Hur mycket jag tänkte på dig dagarna innan allt hände, telefonsamtalet från polisen mitt i natten, alla tankar om att nåt inte kändes rätt, och sist men inte minst - När mamma ringde och berättade att dom hittat dig, men du var inte vid liv. Ååh vad jag saknar dig! Varje gång man verkligen tänker på allt så känns det fortfarande lika overkligt, jag vill inte inse att du faktiskt är borta. Känns som att alla gamla sår rivs upp idag.. Det gör ont, riktigt jävla ont. Men vi ska åka till din grav lite senare; Tända ett ljus och lägga lite blommor. Skönt att vi gör det tillsammans, för ingen ska behöva vara ensam en dag som denna. v
Bebisgos är bland det mysigaste som finns.
Tänk va lite bebisgos kan göra en glad & det var behövligt på en dag som denna.
Finaste Anton - Fasters lillfis! <3
Wiiie paket :D
Plus att jag faktiskt fick ett paket av henne idag; Ett halsband med Hello Kitty - Hur fint som helst! Jag är van vid att knappt få nåt nu för tiden [Förutom av mamma då] så jag blir helt überglad när jag väl får presenter. :] TACK!
Kärlekar du <3
Önskar att jag var hos min fina karl nu, känner mig ensammast i världen och jag hade inte klagat över en kram eller två.
Myssöndag
Fick för mig att jag skulle spela bingolotto idag så när Catten hade vaknat så tvingade jag henne att sällskapa till ICA. Köpte inte bara en bingolott utom två tialotter & en skrapbingo också. Huhu, ska det va så ska det va! Och helt otippat så fick jag sällskap - Catten köpte sig en egen bingolott. Så jag plockade undan lite här hemma och tände en massa ljus, jösses så mysigt vi har det. :-) Gott luktar det också. Vinner man någonsin några storvinster? Haha jag vann 25 kronor på nåt nytt skit - "Smsbingo" & det var väl inte mycket att hänga i julgranen. Nåväl bättre lycka nästa gång. Kör nog nästa helg också, kanske med en öl eller två till.
Och medans hasselbackspotatisen står i ugnen så ska jag passa på att sätta på en maskin tvätt till och ladda ner nån film tills senare. Sikken förjävla fin söndag.
Buttran Whinehouse
Vet inte vad det är med mig; Känner mig hatisk och anti mot nästan alla - Med undantag för Kent. Jag vill vara med honom mest hela tiden, min finis. Skulle utan tvekan kunna tänka mig att flytta ihop med karlsloken.. Det som hindrar mig nu är väl att jag precis fått in en fot inom vården igen här i stan. Men å andra sidan verkar det helt dött på jobbfronten just nu, inte jobbat sen förra torsdagen. Måste tjata mer på bemanningen om att jag ska gå intro på fler ställen. Annars vet jag inte hur jag ska klara mig. Vill inte behöva gå till soc igen.
Och jag har bannemej inte festat sen min födelsedag, med andra ord över en månad. Har inte druckit många gånger alls under sommaren nu när jag tänker efter. Sikken torrboll jag har blivit då. Men på fredag, då jävlar - Min systers man lirar med sitt band på en krog i Katrineholm och då ska jag allt följa med. Lär slinka ner en och en annan öl. *flin* Kanske är precis det jag behöver, att komma iväg och ha lite roligt. Vi får hoppas på att det gör susen, för lets face it; Jag har egentligen inget alls att klaga över just nu. Livet känns helt okej.
Igår var jag på Ikea med mamsen och syster yster, köpte doftljus & sånt. Det gamla vanliga med andra ord, jag är inte direkt ett stort fan av Ikea som alla andra tjejer verkar vara. Ser inte det roliga? Det är ju i stort sett samma saker där hela tiden. Nåja, smaken är som baken - Delad. Och idag tog jag och Anna en sväng på Tuna Park, köpte mig ett par strumpbyxor. Var väl tur att jag inte hittade mer än så med tanke på hur mycket jag shoppat denna vecka. Slösamaja is in town! När vi var klara så hann hon inte skjutsa hem mig innan hon skulle ut till Ärla för att hämta sin mamma. Då dom skulle ut med hundarna och dona med lite annat innan dom åkte så passade jag på att hälsa på hos familjen Wassberg en stund. Har inte träffat Iris på flera månader och jag har helt ärligt varit jättenervös över att åka dit igen. Hela familjen är hur goa som helst så jag förstår inte riktigt varför, men det kanske är för alla minnen som spökar lite extra när man varit där. Det känns tryggt och bra att sitta ner och prata med Iris även om det så bara gäller en liten stund. Att prata med någon kompis är inte alls samma sak, hon ser allt från ett annat perspektiv. Ska inte låta det dröja så länge igen, innan jag hälsar på. Det är nog bra för båda parterna att få prata av sig, även om allt inte handlar om Pernilla. [v] Det är så svårt att förstå, att det om 11 dagar redan gått ett år sen du lämnade oss. Ett år av sorg och saknad. Älskade du!